Utveckla förståelsen för begreppen självkänsla och självförtroende och skapa bättre förutsättningar för gruppens gemensamma arbete med att ta fram en ”klasstil”.

a) Berättelsen om Sofia

Inled med att i helklass gå igenom berättelsen om Sofia (Se lärarstöd till diskussionen om Sofia.):

Sofia är 12 år och spelar sin första Kalle Anka final i region Stockholm. Sofia har spelat tennis i 5 år och har varit topprankad i Stockholm de senaste två åren. Sofia har dominerat sin åldersgrupp i 3 år och är alltid i centrum både före och efter tävlingarna. Hon har ett mycket stort självförtroende för hon är bäst. Orsaken till Sofias tennisframgångar är:

• Sofia började spela tennis när hon var sju år
• Båda hennes föräldrar spelar tennis
• Sofia är ovanligt stor för sin ålder
• Sofia tränar 5 pass/veckan

Två år senare:

Sofia 14 år sitter på en bänk och deppar. Årets Kalle Anka Cup i tennis blev inte alls vad hon hade tänkt sig. Tennisframgångarna blir allt färre. Självförtroendet är som bortblåst. Från att ha varit nummer ETT både på planen och utanför, har hon blivit osynlig. Sofia upplever sig själv som oduglig och vill sluta med tennisen. Hon har inget självförtroende längre.

b) Diskutera självförtroende/självkänsla

Innan du diskuterar frågorna i nästa steg kan det vara bra att skriva upp de två orden självförtroende och självkänsla på tavlan och diskutera begreppen. Man kan fråga gruppen vad de själva tror är skillnaden mellan begreppen. Genom att göra detta underlättas diskussionen kring Sofia då gruppen först själva reflekterat kring orden.

c) Diskussion i grupper

Efter att ni har gått igenom berättelsen om Sofia, dela upp i smågrupper och diskutera följande frågor:

• Hur ska Sofia få tillbaka glädjen i tennisen?
• Vad är det för skillnad mellan ett bra självförtroende och en bra självkänsla?
• Hur tränar man självkänsla?

[su_box title=”Lärarstöd till diskussionen om Sofia” style=”soft” box_color=”#f3f3f3″ title_color=”#333″]

Sofia har hela tiden blivit bekräftad genom att hon varit bra i tennis. Hennes självförtroende har hela tiden blivit bättre och bättre då hon ”skördar” stora framgångar på tennisbanan. Men, när hon nu plötsligt inte är en vinnare länge rasar hennes självförtroende i botten. Hon är ingenting längre. Problemet är att vi blandar ihop begreppen självkänsla och självförtroende.

Vi bedömer oss själva mer utifrån vad vi gör än vem vi är. Vi missar en straff i cupfinalen, vi får MVG på matten. Men det har ju ingenting att göra med hur vi är som person. Vad vi gör är ju inte vem vi är. Det handlar nämligen om att acceptera sig själv som person. Det är nu som självkänslan blir så oerhört viktig. Vad är det då för skillnad mellan begreppen självkänsla och självförtroende?

SJÄLVKÄNSLA = Att vara
SJÄLVFÖRTROENDE = Att göra

Om man vill stödja ett barns självkänsla byggs det upp genom att älska och bemöta barnet utifrån hur barnet är.[/su_box]

d) Besvara frågor

Be eleverna enskilt besvara nedanstående tre frågor snabbt. Gå sedan igenom i helklass vilka svar de kommit fram till och be dem motivera sina val.

1. Skriv ner namnen på två personer som du tycker har ett bra självförtroende. Motivera!
2. Skriv ner namnen på två personer som du tycker har en bra självkänsla. Motivera!
3. Vad är skillnaden mellan att ha ett bra självförtroende och självkänsla?

e) ”Jag gillar mig själv”

Dela ut elevbilaga 1 ”Jag gillar mig själv” och låt eleverna under fem minuter enskilt fylla i de oavslutade meningarna. Samla sedan in materialet för att ta upp det vid ett senare tillfälle.

f) Alla behöver bli sedda

Dela ut elevbilaga 2 ”Alla behöver bli sedda” och be eleverna enskilt fylla i och ge personer som de känner beröm/uppmärksamhet. Börja med att alla skriver till den person som sitter bredvid. Låt sedan eleverna under 3 veckor skriva nya och dela ut beröm till andra i gruppen.

g) ”Femhundra-kronors”-berättelsen.

Avsluta lektionen genom att berätta ”Femhundra-kronors”-berättelsen.

Följ anvisningarna nedan:

• Håll upp en femhundrakronorssedel och fråga, ”Är det någon som vill ha den här?” Några blir säkert tveksamma och funderar varför du bara ska ge bort sedeln så där, men de flesta kommer säkert att räcka upp handen.
• Säg, ”Okej, det är många som vill ha sedeln, men om jag gör så här då?”
  Knyckla ihop sedeln till en liten boll och fråga igen, ”Är det någon som vill ha sedeln nu?
• Säkert fortfarande många som vill ha pengen…
• Säg, ”En sista fråga. Vill ni ha sedeln även om jag gör så här?” Släng sedeln på golvet och trampa på den.
• Troligtvis är det fortfarande fler i gruppen som vill ha sedeln…
• Säg, ”Ni har nu lärt er något för resten av era liv. Oavsett vad jag gjorde med femhundringen, så ville ni fortfarande ha den. Varför? Jo, därför att den inte förlorade i värde, vad jag än gjorde med den. Alla är som sedlar. Vi kommer att bli tilltufsade av livet någon gång, vi kommer att känna oss trasiga och kantstötta. Men vi behåller fortfarande vårt värde. För människor i vår omgivning är vi ovärderliga. Vårt människovärde kommer inte från vad vi gör eller vad vi kan – utan från vilka vi är!”

Sammanfattning

Ställ gärna följande frågor för att sammanfatta övningen:

• Kan du ge exempel på vad vi har pratat om och lärt oss idag?
• Är det något som du tror kan påverka dig i framtiden?

• Elever och personal kopplad till NIU samt idrottsföreningar.
• Kursupplägg och metodmaterial anpassat för undervisning i kurser som
  Träningslära 1 och 2, pedagogiskt ledarskap och hälsofrämjande arbete.
• Seminarium och utbildning för elever, ledare och berörda lärare.
• Undervisning och eget projektarbete.